Status med Försäkringskassen

3 februari 2010

Det har gått ett tag sedan jag skrev om Försäkringskassan. Det har varit mycket i mitt liv med flyttning o.s.v. För att försöka sammanfatta detta, sommaren 2008 gick Försäkringskassans avtal om min arbetsträning ut, min dåvarande handläggare skulle gå på semester, hon ringde mig och berättade att avtalet gått ut, och i samma mening säger hon trött ”så nu vet jag inte vad vi ska göra med dig”. Jag rev då upp himmel och jord för att få till en arbetsträning, jag kom med egna förslag, men inget dög för Försäkringskassan.

För att kontrollera hur dåligt jag mådde gick de emot allt jag berättat om mitt mående, och tvingade mig till ”Compleo”. Där använde de mig och andra som svart arbetskraft. Personalen på Compleo fick varje dag lagad mat av de arbetsprövande, någon utställare fick kassar gjorda av arbetsprövande, och Posten fick sin post sorterad av arbetsprövande. Jag satte mig emot detta och bröt ihop, då förstod Försäkringskassan att jag mått så dåligt som jag berättat för dem, vilket även stod att läsa i mina journaler från psykiatrin och min husläkare. Efter denna händelse fick jag ett beslut om förlängd sjukskrivning i tolv månader. Eftersom Försäkringskassan utsatt mig för väldigt svårt psykiskt lidande sommaren 2008 behövde jag denna tid till att försöka hitta tillbaka till lugnet igen. Allt som min psykolog och jag pratat om, allt jag fått lära mig om mitt mående och beteende försvann på en sekund när handläggaren ringde mig innan hon gick på semester. Egentligen var ju mitt mål att få jobba, men det kunde de inte hjälpa mig med, så de tog den lätta vägen, genom beslutet att förlänga min sjukskrivning.

Då jag inte hört något från Försäkringskassan på ett tag så hörde jag själv av mig till dem i början av 2009 för att se om vi kunde få till någon arbetsträning denna gång. Jag fick som svar från Försäkringskassan att jag hade en ny handläggare och att denne skulle kontakta mig snarast. Då det hade gått en vecka och denne inte hört av sig kontaktade jag Försäkringskassan och fick veta att denne handläggare läst mina journaler och avsagt sig mitt fall, då jag ansågs vara krävande. Det gick någon vecka, jag fick ett samtal från en Rickard från Försäkringskassan, han presenterade sig som min handläggare och undrade vad jag ville, varför jag ville ha en handläggare. Huh? Förlåt, men jag trodde det var en självklarhet att ha detta? Hur som helst, jag berättade att jag ville arbetsträna, och nämnde att jag inte ville att det skulle bli som förra gången, då handläggarna bestämde saker utan att ens läst mina journaler. Då kryper det fram att Rickard inte heller orkat läsa mina journaler, så han har ingen aning om vad som hände sommaren 2008. Han kommer med en värdelös ursäkt där han säger att han väljer att inte läsa journalen, då han vill höra den sjuke själv berätta. Jag blev irriterad, för om det är någonting jag är trött på så är det att berätta samma historia om och om och om igen. Jag tycker att det ingår i Rickards arbete att läsa på om personen han ska vara handläggare till.

Jag märkte direkt på hans tonfall att han blev irriterad på att jag ställde krav, att jag visade att jag vet vad jag vill och inte vill, dessutom att jag krävde att bli behandlad med respekt. Samtalet avslutades med att han lovade att se efter vad de kunde hjälpa mig med, och han skulle återkomma när han visste mer. Sommaren 2009 övergår i höst och jag hörde inte av Rickard, jag hade hunnit flytta och tänkte inte själv så mycket på det. Men sjukskrivningen skulle snart gå ut och någonting måste hända. (Då jag har väldigt svårt att hantera stress, jag har inte varit ute i arbetslivet på många, många år, så måste allt gå i slowmotion, Babysteps är väldigt viktigt för mig.)

Jag ringer Rikard, han svarar inte så jag lämnar då ett meddelande på hans telefonsvarare, jag mailar honom, men han svarar inte. Jag vet inte hur många meddelanden jag lämnar till honom, på hans telefonsvarare, på hans mail och via Försäkringskassan kundservice, men han vägrar att ringa tillbaka. Jag är så arg och trött på detta! Jag mailar till hans chef och hon ringer mig och berättar att det står i min journal att Rickard ringt mig. Jag blev så arg, för jag sover med mobilen påslagen, jag informerade henne om att Rickard har INTE ringt mig! Chefen beklagar detta och lovar att prata med Rickard. Det går någon vecka och jag hör fortfarande ingenting, jag mailar honom, och DÅ äntligen ringer han tillbaka och med en fruktansvärt dålig ton frågar han mig ”Vad vill du nu då”? Jag ifrågasatte varför han inte ringt? (Och jag är så arg så jag gråter, för jag orkar inte, inte en gång till!)Han har inga vettiga svar att komma med, utan säger bara ”det var då, vi måste fokusera på framåt, hur går vi vidare”? Jag svarar honom att jag inte vill gå någonstans med honom, för återigen, jag upplyser honom om att jag kräver att bli behandlad med respekt, inte bara bli struntad i! (Jag orkar inte bråka mer.) Jag säger till honom att jag vill ha en ny handläggare, då svarar han att det inte finns någon som vill ta sig an mig, han är den sista Försäkringskassan hade. Det känns ju inget bra, tänker jag, men vad göra? Jag sväljer gråten och frågar: - Jaha vad gör vi nu då i så fall? Han svarar mig, att vi måste ha ett möte för att se vad vi ska göra. Okej, svarade jag, skicka en kallelse, så har vi ett möte. Detta samtal var i november 2009. Inget brev kom. Julen kom och gick, jag sökte honom utan resultat. Dagen före nyårsafton ringde en annan handläggare från Försäkringskassan som sett att jag sökt honom. Hon skrev in i hans kalender att han skulle ringa mig den 11 januari. Det gjorde han inte, jag fick tag i honom den 13 januari, och ifrågasatte varför han inte ringde. Han säger att jag ljuger, att han inte har inskrivet i sin kalender att han skulle ringa mig. Jag tappar mitt humör, jag skrek åt honom att jag skulle ha en ny handläggare, sen slänger jag på luren. Återigen, jag orkar inte med detta! Hans chef ringer mig dagen efter och vi kommer överrens om att jag ska få en ny handläggare. Hon lovar mig en ny handläggare inom en vecka. Efter två veckor hade jag fortfarande inte hört något, så jag kontaktade Försäkringskassan och frågade vem som är min handläggare. Det går några dagar, sedan får jag ett svar. Jag får nu den handläggare som läst min journal, och avsagt sig mig. Min status idag, jag har just fått ett mail från handläggaren om att hon kommer att ringa mig på fredag kl 09:00.

Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta…

Bunny L.